//
När jag skriver i bloggen, då menar jag vad jag säger.
Du.
Ja, du.
Ja, du.
Du och jag.
You and me.
Vous et moi.
Du, du vill gå vidare.
Jag vill också gå vidare.
Varför håller vi kvar varandra?
Vi är så naiva, så som små barn.
Vi är så naiva, så som små barn.
Var min vän om du vill vara min vän.
Jag skulle vara lyckligare som din vän.
Och ja, klart jag vill att det ska finnas hopp.
Men varför få mig att hoppas, om hoppet redan dött?
Kommentarer
Trackback
